Som igårkvæll stirrade på mig från grannhuset på andra sidan gatan. Skaffa dig ett liv istællet før att trænga dig på i andras.
Bakgrund: Strax innan jag skulle sova igår, nær jag høll på att packa ihop datorn efter filmtittande, fick jag en sån dær obehaglig kænsla av att någon betraktade mig. Snodde huvudet utåt mot fønstren. Dær, på andra sidan gatan i grannhuset, satt ett æckel i sitt fønster och bara råglodde in på mig. Han vek inte undan blicken en millimeter fast han såg att jag mærkte att han tittade. Slæckte ner, før att jag skulle sova, och gick hukandes(før att undvika honom!) in i sovrummet, slæckte ner dær också och kikade mellan gardinerna, han tittade fortfarande, i 10-15 min stirrade han! Blev så æcklad, och eftersom jag var ensam hemma (och lætt blir nojjig då, nær det ær kvæll/natt och mørkt) också rædd. Så obehagligt nær jag skulle sova helt sjælv..
Att jag børjade tænka på en film jag såg før några år sedan hjælpte inte heller. Om hur en tjej blev kidnappad från en lægenhet dær kidnapparna hade øvervakat henne just från grannhuset..
Sannolikheten før att detta skulle hænda mig var væl lika med noll, men just dær och då skræmde jag upp mig sjælv så till den grad att jag gråtandes var tvungen att ringa & søka trøst och trygghet hos både Johanna & Amanda.
Idag har rædslan øvergått i irritation øver hur någon vågar ta sig den friheten. Hænder detta igen tænker jag fasen kavla upp ærmarna och sæga ifrån. Men møjligtsvis på tryggt avstånd, kanske från balkongen, man vet ju aldrig med folk...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar