En tid fylld med sorg, en tid fylld med kärlek.

”Om én mann kan vise så mye hat,
tenk hvor mye kjærlighet vi alle kan vise sammen.”

22 juli, tragedi i Norge.

hhhh
- En byggnad bombad i Oslo centrum hör vi på radion på jobbet, men vi fortsätter att jobba på som vanligt.
- På pausen, ser vi nyheterna på teve med bild/film på vad som hänt. Börjar förstå att det är mycket allvarligt, men kan inte ta in det.
- Senare på jobbet hör vi på radion att en man utklädd till polis skjutit ungdomar på en ö.
- Väl inne i stan, påväg hem, stoppas vi av avspärrningar och en polis där berättar att vi inte kan gå vidare för att det kan finnas bomber på 2 platser neråt. Vi vänder och går tillbaka, genom ovanligt tomma gator för en fredagskväll. Tar motvilligt tbanan, som knappt någon åkte med.
- Kommer hem och möts av värre bilder på teven, värre fakta. Fler döda, 20-25 nerskjutna döda ungdomar. Allvaret sjunker in mer & mer.

Den här dan alltså, känslan GÅR inte att beskriva mer än att man känner sig så depp, frustrerad, arg, ledsen, skakig, otrygg och så vidare.

Lite dålig tajming för mamma, Lisa & Per att komma imorgon. Men för min egen skull otroligt bra, kanske den allra bästa stunden för ett besök.
Men, tanken var att visa upp Oslo, mitt kära fina Oslo. Som jag trivts så bra i och kännt mig så trygg i. VÅGAR vi ens gå ut imorgon, i övermorgon? KOMMER det bli någon ny bombning? NÄR kommer nästa bombning? Det var kaos inne i Oslo idag, jag har ett kaos av tankar i skallen, det delar jag med många ikväll kan jag tänka mig.

Något jag verkligen kommer att tänka på en dag som den här är HUR mycket jag älskar min familj, släkt & mina vänner. Jag älskar dig, säger man alldeles för sällan. ALLDELES, alldeles för sällan.
hhhhhhhhh

Sykt bra litt gammel sang, som bare stemmer så godt in på meg. Ja?

Lite, med B E T O N I N G på lite, omgjord.

"Den är giftig o den smittar ner dig
Du har hört den förut så du visslar med mig, bahA,

okej, då var det dags igen
Sara Ulin fortfarande glassig men
Nytt år, ny låt, nytt mode, ny glow
Men det är samma gamla jente med ett härligt flow

Jag liksom irriterar på ett fyndigt sätt
När jag levererar på ett myndigt sätt
O jag vill ha dig på ett syndigt sätt
Så det blir gyllene tider när vi två blir ett (woo)

A du vet vad jag talar om,
O om du inte vet, vet du när jag talar om det (oo-ey)
Hur mycket jag än skalar av det
Spelar ingen roll, radion skvalar av det (haha)
Skyldig stålar, o jag betalar av det
Jag behöver inte ens det där lager-avtalet
Det rycks, och det slits och det skriks i mitt öra
Försöker lyssna (huh), men jag kan bara höra..

Den är giftig och den smittar ner dig,
Du har hört den förut, så du visslar med mig bah."

Rules.

hhhh
Holy moments. Direktöversättning: Håliga moment. Fel översättning. Rätt översättning: heliga tillfällen.

Ett sådant jag och Karin delar varje veckodag är den lugna fina stunden efter en tbanetur hemifrån Hasle till jernbanetorget, och innan vår återkommande 30 minuters-promenad till jobbet. Stunden på tåget, IS, THE, SHIT. Varför? Just därför att vi tunar in Mia och Klara i öronen. 30 minuter med konstant inmatande av humor som går in i själ & hjärta.

Författarna, aktörerna, genierna(!) är Mia Skäringer & Klara Zimmergren, vilka hjältar. Tillsammans har de "avlat" av sig Tabita, Viveca Andebratt, Jennifer & ännu några fler sköna karaktärer, som (om du inte redan blivit det) kommer att frälsa dig. Mia&Klara-frälst, jajjemen!

Endelig!

hhhh
I helgen får jag fiiiinbesök! Finally, SOM jag väntat på den dag min mamaaa ska entra Oslos gator. I snart tre år har jag tjöta å gnötat..
Vilket gör detta SÅ speciellt. Och speciellt ska JAG göra det. Denna finbesöksvistelsen!
hhhh

Liten bild, mycket kärlek.

hhhhhhhhh

hhhhhhhhh